Jag trodde att jag hade blivit rabarberlös när vi flyttat till vårat nya hus, jag gick runt och spanade i trädgården men det såg ut som om jag var tvungen att införskaffa en planta själv, ett rött hus på landet är ju inte komplett utan sin rabarber. Men så en dag, precis när snön försvunnit fick jag se några illröda knoppar pressa sig upp ur jorden. Vilken lycka! Det visade sig lite senare att det finns ytterligare en stor planta med rabarber, så vi kommer inte bli utan rabarberpaj i sommar!
Efter denna upptäckt har jag nog gått ner till dessa knoppar varje dag för att följa kampen de för mot den motsträviga naturen, ett antal snöfall och minusgrader har de fått stå ut med. Men nu är de verkligen på gång. Är det inte ganska fantastiskt hur de på mindre än några månader kan gå från små intensivt röda knoppar till en planta med halvmetarlånga stjälkar och yviga blad? Jag blir lika förundrad varje år över vad naturen har för sig!
Den tredje maj hade min rabarber kommit så långt som ni ser på bilden, det står inte på förrän man kan skörda de första stjälkarna!
I veckan skall jag försöka få ihop ett litet växthus med hjälp av några gamla fönster till mina tomatplantor. Fröna har grott så fint och när som helst kommer de vilja ha större om sina rötter. Köksträdgården är fortfarande i planeringsstadiet med efter att ha konsulterat min far har jag nu bestämt mig för vart det skall vara. Så nu väntar jag bara på en leverans av grus och så skall jag införskaffa pallkragar. Sen hoppas jag på varma nätter så det går att så de frön jag köpt hem!
Vi har dock ett litet problem, vår tomt är på en hel massa kvadratmeter och än har vi ingen gräsklippare. Så är det någon av er läsare där ute som har en åkgräsklippare till försäljning får ni gärna maila mig!
När jag senast frågade om ni läsare odlade något i år var ni en hel drös som låtit era gröna fingrar arbeta, nu undrar jag ju så klart hur det går för er!?
Bild:Linnéas Skafferi
